Alla foton tagna av Emma under vår gemensamma semester i somras.

Jag och Sandra med hundar var och tränade agility ikväll. Vi satte upp en kort på-plats-påhittad bana där nummerplåtarna lite spontant fick sätta vägen. Den blev lite klurig, tycker jag i alla fall, och tycker inte alls jag gjorde något klockrent pass i den, men fick henne igenom den i alla fall och är nöjd med det! Jag tränade lite slalom också, där hon gjorde fin insats med mig på bägge sidorna.

Ur Östgötacorrespondenten 5 augusti 2010. Kurs med Annica Aller på Åtvidabergs hundklubb. (Öka inzoomningen på webbläsaren så ser man texten.)

Snigeln skrällde och blev tvåa på Söderköpings inofficiella träningstävling i torsdags och fick en fin rosett. Jag är så imponerad av henne. Detta var vår femte start på tävling så någon direkt tävlingsrutin har hon inte, dessutom är den inte många fler än fem hela banor hon kört heller. Slalomet också, på tävlingen i Piteå hade hon kanske kört 12-pinnars sju gånger i sitt liv, inte många fler gånger nu, men hon häver sig in och gör det snabbaste slalom hon gjort. Innan start går hon och är nyfiken på allt, nosar och tittar och pysslar. Vi leker straxt innan vi går in på plan och får hyfsad kontakt, men sedan när hon får starta så är det bara vi, det är en grym känsla. Jag dras med i det, eller har lärt henne det, och tänker inte en sekund på alla som tittar på oss under banan.

På agilityloppet fick vi noll fel och blev slagna med knappt 4 sekunder av en bordercollie. Vi fick beröm av domaren Roger Franksson som tyckte det sett mycket bra ut, men snäva svängar och stadiga kontaktfält (som hon gjorde så fint!). De största tidsbovarna under loppet var slutet av slalomet där hon sänker farten något och vippen där hon tvekar, men ändå gjorde fint med tanke på det dels lite träning på vippen och dels flygturen i Piteå. En fulsnurr gjorde hon också när jag inte hann visa henne i tid, men jag är så nöjd! På hopploppet gick hon ur slalomet då ingången var svår och jag kom för långt ifrån henne, vilket gav 5 fel och 10:onde plats. Jättenöjd med det loppet också!

Roligt var det att vi stötte på en släkting på träningstävlingen, till Rut. Det var Vallmyra Sweet Trixie som var där med matte, det är alltså Ruts pappas helsyster fast från en annan kull. Jättemysig tös, och jätteroligt att det var två WKs på samma tävling, dessutom startade vi efter varandra i hopploppet! Inte det vanligaste kan jag tänka!

Men igår gick jag mentalbeskrivningen med Rut och det får just nu prio ett. Birgitta på Stormkappan har årligen ordnat MH på schäferklubben i Eskilstuna och i år var flera ur M- och N-kullarna där. Sandra var med som hejjarklack men smidigt och lyckosamt nog fanns både Jax inklusive regbevis med och utrymme kvar så han fick också köra.

Det var tydlig skillnad mellan hundarna ur M-kullen (Ruts kull) samtidigt som det syns väl att de är syskon. Alla var öppna och glada och ingen var skottberörd. 1:or på skotten var det nästan uteslutande vanligaste gissar jag under dagen vilket kändes väldigt positivt, eftersom WK inte är kända för att vara skottfasta. Hundarna ur N-kullen (Mitchens Tiger är pappa och samma mamma som M-kullen, Kylie) tyckte jag var riktigt fina utseendemässigt och upplevdes under denna korta tid som “lite mer” än M-hundarna (där Vallmyra Ok är pappa). Absolut hundar jag skulle kunna tänka mig.

Ruts protokoll och reaktioner är jag mycket nöjd med. Hon avreagerar mycket fort, är nyfiken, inte ljudkänslig, kan leka med främlingar och behöver mycket lite stöd för att behärska situationer. Hon reagerade kraftigare än jag hade förväntat mig på spökena men sökte inte stöd utan hanterade situationen själv då jag var passiv. Det känns mycket bra att ha en 1:a på skotten!

Ruts MH-protokoll finns här.

“Vad bra det blir, så fiffig jag är som gör potatistryck med ett liggunderlag… Pyssel pyssel… Över förväntan bra, tjusigt det kommer bli… Pyssel pyssel… Första provtryckningen.. spännande.. verkar framgångsrikt.. SPEGELVÄNT!!! Hur kort får man tänka egentligen!!!”

Så fantastiskt, jag har semester! På riktigt! Det var nog tre år sedan jag hade semester så mycket mer än en vecka i sträck, nu har jag tre på raken och första arbetsveckan ska jag gå kurs för Annika Aller på onsdag torsdag så den blir det inte så mycket med heller. Jag är så himla nöjd också för att jag ordnat det så bra för mig, kanske inte kommer känna mig utvilad när jag kommer tillbaka till Norrköping men garanterat nöjd och glad över att ha utnyttjat semestern på ett riktigt bra sätt. Just idag håller jag på att packa för att i morgon hälsa på mormor, sedan på tisdag hämta upp Emma i Sthlm för vidare färd norrut under tre dagar. Upplagt för spontana grill och vinkvällar på nån klippa enligt mig… Tält och bad och Emma, det blir bra det. Sedan agilitydebut för Rut och mig i Piteå (jättenervös, fast jag försöker hålla det under kontrollerade former) och därefter söderut mot Gotland med fina vänner. Efter långhelg där blir det O-ringen för mig i några dagar i Örebro med syster. Ska packa ut allt till bilen ikväll och förstå att det är NU!

Jag har förresten inte samma tjänst när jag kommer tillbaka efter semestern. Hittills och från 1 augusti förra året har jag vikarierat som Produktionsledare på Södra Skog. När jag nu kommer tillbaka kommer jag istället vikariera som Skogsvårdsledare, men kommer också stödja Produktionsledaren i sina uppgifter. Vi kommer flytta vårt kontor under hösten från Norrköping till Linköping, så nu är jag mer splittrad än förut i var jag vill bo! Förut var valet lätt att flytta från Norrköping så fort som möjligt, men nu tycker jag ju om stället…

Rut och Jax.

Mina jordgubbar är på väg att mogna.

Var och tränade agility ikväll. I veckan var jag och Sandra och tränade och Sandra bestämde en bana åt mig som jag först delade upp i tre delar innan vi körde hela. Då gick det bra förutom nåt litet strul och att hon hoppade över kontaktfältet på uppfarten på både balansen och A-hindret. Nu började vi med att köra hela banan (samma) på en gång och det gick jättebra! Uppfarterna såg jag inte helt, men jag tror hon träffade dem, men annars gick det felfritt!

Jag filmade vårt slalom som det ser ut än så länge och lite hopptektnik. Jag vet inte alls egentligen hur man tränar agility och allra minst hoppteknik, men jag tycker då det ser bra ut? Vi måste dock träna mer på full hinderhöjd och snäva svängar, kommer hon snett in på hindret råkar hon ibland bli att se att det ligger en pinne där uppe och springer under.

Vallhund (…snigel…). Foton tagna av Sandra.

Första raka slalomet! Svårt att hålla reda på alla benen… Foton tagna av Sandra Green, tack!

Vi for sedan till klubben och mitt mål var att för första gången få Rut att ta ett rakt fyra pinnars-slalom. Det lyckades! Vi har varit nära förut men nu lyckades hon med det flera gånger! På bilderna ser det ju ut som att hon vet vad hon gör dessutom. Nu är det bara att träna vidare så vi får en bra säkerhet också. Vi tränade kontaktfält och lite diverse saker men hon var nog lite trött i benen från förmiddagen och tyckte nog jag kunde sätta hindren på small-höjd. Sandra och Jax gjorde sin premiär tillsammans på agilityplanen. De har ett sånt fint samarbete så det såg ut som en baggis!